Inom agility finns flera hindertyper och olika hinder kan användas inom olika svåra klasser. Dessutom kan hindren vara högre eller lägre beroende på klass och vilka hundar som tävlar. Några av de hindertyper som finns tar vi upp här.
Hopphinder
Hopphindren består ofta av hinderstöd och lätta bommar i plast. Hunden ska hoppa över hindret men om denne misslyckas ramlar bommarna mycket lätt ner. Det finns också ett däck som hunden ska hoppa igenom i vissa klasser. Det kan inte ramla ner och i vissa fall kan hundarna tycka att det är lite otäckt.
Vippbräda
Vippbrädan ser ut lite som en gungbräda för barn. Hunden ska springa upp på den, och vänta på att den vippar över. Sedan ska hunden springa ner och här måste den komma åt kontaktfältet för att inte få fel. Hunden måste också vänta på att vippbrädan slår i marken innan denne får lämna brädan.
A-hinder
Ett A-hinder är precis vad det låter som. Hindret är 
helt enkelt format som ett A. Det är ett relativt högt hinder där hunden ska springa upp för en brant sluttning och ta sig ner för en lika brant sådan på andra sidan. Nedför gäller det att hunden tar det lugnt. Det finns ett kontaktfält som ska träffas.
Balanshinder
Hos hundklubbar anslutna till Svenska Kennelklubben finns det ofta balanshinder att träna på. Det är ett hinder som är ganska långt och ungefär 1,7 meter högt. Hunden ska springa upp för en mindre sluttning, och sedan balansera på en ungefär 15 cm bred och fyra meter lång bräda. Efter det kommer en mindre sluttning med ett kontaktfält som leder ner hunden från hindret.
Tunnlar
Tunnlar finns det gott om på agilitybanor. En del av dem hålls uppe med ståltråd, andra ligger stängda och öppnas genom att hunden springer igenom den. Ofta är tunnlarna mycket utsatta för urinering, och det gäller alltså att hunden är välrastad.
Precis som när det gäller människor kan också hundar skadas. Skadorna kan vara allt från ett litet sår till något av det mer allvarliga slaget. När man tränar agility finns det en del skaderisker precis som inom annan hundsport. Som hundägare är det viktigt att veta hur man förebygger skador och vad man gör om hunden trots allt skulle råka ut för något.
När krävs veterinärvård?
Hos Jordbruksverket kan du läsa mer om vilka regler som gäller för att ha hund. Där står det bland annat att hunden ska få vård av en veterinär när det så krävs. Men det är inte alltid så lätt att veta om och när vård behövs. Om hunden är klart smärtpåverkad eller om skadan ter sig allvarlig, eller inte går över på någon dag är det alltid bra att kontakta en veterinär för att rådfråga. Överlag kan det vara att alltid ringa eller använda en app i telefonen för att få reda på lite mer om skadorna och om hunden behöver akut vård eller inte.
Vilka skaderisker finns?
När hunden springer snabbt finns det alltid en risk för att den snubblar, trampar snett eller ramlar av andra anledningar. Inom
agility kan hundens förare också råka snubbla över hunden. Det här är såklart inte helt enkelt att förebygga. Om hunden är ordentligt uppvärmd är dock risken mindre att den trampar fel och som hundförare är det alltid klokt att titta sig omkring under tiden man springer.
När det gäller hinder med lite höjd finns det alltid en risk att hunden trampar bredvid eller att den tappar greppet trots halkskydden på hindren. Om hunden är ovan är risken större och då kan det vara klokt att gå bredvid och kanske till och med hålla i hunden de första gångerna tills den lär sig att hålla balansen.
Första hjälpen för hunden
Det är alltid bra att ha ett litet första hjälpen kit med sig när man tränar agility. På så sätt kan man tvätta och lägga om eventuella sår. Man bör också ha med sig material så att man kan också spjäla hundens ben vid behov. Dessutom finns det ofta plåster och förband som kan vara bra att ha om man som hundägare skulle råka skada sig på något. Är man på en tävling finns det ofta sårvårdsutrustning och liknande på plats men för att veta exakt vad som finns kan det vara bra att ta med egen utrustning.
Agility är en fartfylld sport, det kan man inte komma ifrån. De flesta kan dock lära sig att träna och tävla i sporten. Emellertid krävs det en del av hundens förare. Det handlar inte bara om fysik utan det är mycket annat som spelar in.
Bandet mellan hunden och föraren
När det gäller agility krävs det att det finns ett visst band mellan föraren och hunden. De behöver helt enkelt vara samspelta. En person som sitter i rullstol eller har något funktionshinder kan också träna agility bara genom att stärka bande
t som finns mellan hunden och personen.
Fysiska krav
Om man ska tävla på riktigt hög nivå i agility krävs det ofta att man rent fysiskt kan guida hunden runt banan. Man måste inte vara snabb eller ha extremt bra kondition men det lönar sig att kunna tekniker som att skicka hunden bakom sin egen rygg med mera. Ofta tar det bara några minuter för en hund att ta sig igenom en agilitybana och man behöver därför inte kunna springa ett maratonlopp. Snabbhet på korta sträckor är desto viktigare. Även ett bra fotarbete kan vara bra att ha eftersom att hunden ofta springer nära sin förare.
När man tävlar i agility är det självklart viktigt att belöna hunden när den gör rätt, samtidigt som man måste visa att man inte uppskattar ett felaktigt beteende. Att göra det här är dock inte helt enkelt. Det gäller att man kommer fram till ett sätt som fungerar för den egna hunden.
Belöningar
Under tävlingen inne på banan får man som hundförare inte ha något i handen och man får inte heller ha någon annan synlig belöning. Det är tillåtet att lägga en leksak vid mållinjen och man får ha hundgodis i fickan så länge man inte tar upp det under rundan. Det är tillåtet att berömma och uppmuntra hund
en med kroppsspråk och röst så mycket man vill.
När hunden gör fel
Om hunden rymmer från banan, hoppar fel hinder eller inte lyssnar är det lätt att bli frustrerad. Att bli riktigt arg och börja skrika på hunden lönar sig ofta inte. Att ropa till för att få hunden att vända tillbaka in på banan eller liknande är okej. Självklart får man inte på några villkor slå hunden. Det är en sådan sak som kan göra att länsstyrelsen kopplas in, med djurförbud som följd. Dock är det helt tillåtet att hämta kopplet för att koppla hunden om den absolut inte lyssnar.
Det finns flera saker som gör att ett ekipage kan bli uteslutet på agilitybanan. Det handlar antingen om att hunden eller föraren begår ett regelbrott eller misslyckas med att ta sig igenom banan. Ekipaget diskvalificeras också om hunden eller föraren har ett oacceptabelt beteende. Det kan vara att en av parterna visar aggressivitet eller helt enkelt inte passar på tävlingsbanan.
Regelbrott som leder till diskvalificering
Om det är så att hunden hoppar ett eller flera hinder åt fel håll, eller om hunden tar hindren i fel ordning blir man diskvalificerad. Samma sak gäller om hunden gör sina behov inne på banan eller om hunden lämnar banan och inte 
kommer tillbaka inom en viss tid. Ibland kan hunden bli så till sig att den smiter in på tävlingsbanan innan ekipaget ska tävla eller innan startsignal givits. Hunden kan också efter att mållinjen passerats smita tillbaka in på banan. Vid båda tillfällena diskvalificeras ekipaget, även om den tidigare rundan gått bra. Hunden stryks då från resultatlistan.
Om föraren behöver ta tag i sin hund för att visa den ett hinder eller för att tillrättavisa den är också diskvalificering ett faktum inom agility med hund. Att bara råka peta på hunden bestraffas dock bara med fem fel.
När man ska träna sin hund, antingen för att bli duktig på hobbynivå, eller för att så småningom bli en riktig tävlingshund finns det en hel del saker att tänka på inte bara gällande hur träningen genomförs.
Ingen överansträngning
Det är viktigt att se till att hunden inte överanstränger sig när man tränar. Ibland kan det vara klokt att låta hunden röra sig lite på egen hand och man får inte glömma att ge hunden ett par vilodagar så att dess muskler hinner återhämta sig. Vid hård träning får man inte heller glömma bort att anpassa hundens kost efter hur mycket den rör sig. En hund som rör sig mer behöver äta mer och det är också viktigt att se till att hunden dricker ordentligt. En idé är att skaffa en vattenfontän eftersom att det kan locka hunden att dricka mer. Man kan också lösa upp lite buljong i vattnet för godare smak.
Hunden ska inte bli rädd
Det är viktigt att hunden inte blir rädd när man tränar. Om man märker att hunden är osäker är det bättre att ta ett steg eller två tillbaka för att komma till en punkt där hunden åter känner sig trygg. Träningen kan många gånger behöva gå till på det här sättet. Många hund
ar blir rädda om de river ett hinder, eller om de snubblar under träningen. Det kan kännas som att träningen avstannar och om man inte får ordning på problemen på egen hand kan det vara till hjälp att be en mer erfaren tränare om hjälp. Kanske är det så att hunden behöver en mer erfaren hund att springa efter för att känna sig trygg till en början.
Träna på säker plats
En sak som är viktig under träningen är att den sker på en plats där hunden kan känna sig säker, och där den verkligen också är säker. En osäker hund som dras iväg till en plats där den aldrig varit på kan snabbt bli än mer otrygg. Varje år kan man i tidningar som Expressen läsa om hundar som skadats i trafiken när de rymt under träning.
Förtroendestärkande övningar
Det är viktigt att man alltid ser till att stärka förtroendet mellan sig och sin hund när man ska tävla i agility. Det finns flera olika övningar att använda sig av. Många av dem innefattar inte hinder i någon form och det kan vara bra att blanda den här sortens övningar med hoppövningar och balansträning. På så sätt får hunden en mer varierad träning.
Man kan börja träna hunden redan när den är ung. Man måste tänka på att den unga hunden lätt kan skada sig och att den kan bli överansträngd. Det är dock alltid bra att vänja hunden vid att vara lös och vid att befinna sig kring agilityhinder. Då går den fortsatta träningen ofta betydligt enklare.
Hur börjar man träna?
Om man vill börja träna agility kan det vara klokt att börja med att låta hunden kliva över pinnar på marken, över ens egna ben när man sitter ner och så vidare. Man kan också gå slalom mellan stenar, lära hunden gå genom trånga utrymmen och liknande. Det är viktigt att man inte går allt för fort fram. Då kan hunden bli rädd och inte vilja fortsätta med träningen.
Lära hunden hoppa hinder
Ibland kan hunden tycka att det är lite läskigt att hoppa. Det är då klokt att börja träna på en låg höjd. Inte förrän hunden känner sig helt trygg kan man höja hindret och då höjer man lite i taget. Det kan räcka med någon centimeter. När det gäller långa hopp är det viktigt att hunden känner sig trygg med hoppet. Om hunden misslyckas ska det inte göra ont att slå i. Till en början kan det vara klokt att ha mjuka madrasser eller annat som hunde
n får hoppa över. Om hunden försöker krypa igenom hindret istället för att hoppa över det kan man se till att hindret är lite tätare i sin utformning. Det kan handla om att man gör hindret till en liten mur av pappkartonger istället.
Träna på läskiga saker
Det är också viktigt att man tränar på sådant som hunden tycker är lite läskigt. Det gäller till exempel tunnlar och annat. Det kommer troligen inte att gå så bra på tävlingen om man kommer dit och hunden sedan är rädd. Att besöka ett par tävlingar innan hunden själv ska tävla kan vara en bra idé. Då får hunden möjlighet att se hur det går till och även man själv som förare ser hur tävlingsdagen ser ut. Då kan man minska ner en hel del stress när tävlingsdagen väl kommer.
Hundens koncentration
Det är också bra att träna upp hundens koncentration. Det kan till exempel handla om att du låter en vän gå förbi med sin hund när ni tränar. Hunden ska då klara av att behålla sin uppmärksamhet på dig. Även olika ljud, bilar med mera kan ha en lite störande effekt och ju mer man tränar desto bättre kan hunden vanligen koncentrera sig på tävlingsplatsen. Det kan vara en sådan sak som gör att hunden klarar av att få ett bra tävlingsresultat även om omgivningen inte är den bästa.
Inom agility tävlar man i flera olika klasser. Man delar för det första in hundarna efter storlek. Det finns fem olika storleksklasser i Sverige. Dessutom är alla tävlingar indelade i klass ett, två och tre beroende på svårighetsgrad.
Storleksklasser
Tävlingarna är indelade efter hundens storlek för att maxtiderna för banan ska vara rättvisa. Olika stora hundar springer olika snabbt. Dessutom är hopphindren olika höga beroende på hur stor den tävlande hunden är.
Den minsta klassen heter extr
a small och är för hundar som har en mankhöjd på mindre än 28 cm. Hundar under 35 cm tävlar i klassen small. För riktigt stora hundar, som har en mankhöjd på mer än 43 cm men mindre än 50 cm finns klassen large. Det finns också en klass som heter extra large som är för alla hundar som har en mankhöjd på mer än 43 cm.
Mäta hunden
När du ska ta reda på din hunds mankhöjd mäter du den från marken upp till mankens högsta punkt. Om du bara tränar lite på skoj och inte har som avsikt att tävla kan du mäta hunden ungefärligt för att se hur stora hindren bör vara.
Agility är en hundsport som varit populär både i Sverige och i andra länder under flera års tid. Det handlar om att man ska ta sig igenom en hinderbana tillsammans med sin hund. Det är hunden som ska ta sig över hindren medan dess förare springer bredvid för att guida hunden rätt på banan.
Vad krävs av hunden?
Hunden måste vara lydig och känna förtroende för sin förare, annars kommer tävlingsresultatet inte att bli speciellt bra. Det krävs också att hunden kan springa, hoppa och balansera på ett tillfredsställande sätt.
Olika tävlingsnivåer
Inom agility börjar man alltid tävla i klass ett. Man kan sedan ta sig till klass tre om man blivit riktigt duktig på banan. När man tävlar i agility förekommer också öppna klasser. Det är dock inte en officiell klass. I den öppna klassen får alla som vill delta, oavsett vilken klass eller storleksnivå hunden annars deltar i. Här tävlar alla på samma bana oavsett hund.
Det är bara på de officiella tävlingarna som hunden kan få diplom och så kallade pinnar som gör att man kan ta sig högre upp i klasserna. Genom att delta i sådana på en högre nivå kan man också kvalificera sig för tävlingar till SM.
Att tävla i högre klass
När ett ekipage har tävlat f
ramgångsrikt i flera tävlingar på en nivå kan man tävla i högre klass. När man får ett bra resultat får man en så kallad pinne. Det krävs tre pinnar för att gå från klass ett till två, och sedan tre pinnar till för att gå från klass två till tre. Man behöver samla pinnar även i den tredje och högsta klassen men där handlar det istället om så kallade SM-pinnar. Om hunden har fått ett så bra resultat att den kvalificerat sig för SM får man en pinne.
Hundar som tävlar i klass ett eller två kan också få agilitydiplom. Det får de när hunden har samlat minst fem pinnar. Alla hundar kan få den här typen av diplom och det krävs inte att hunden är av någon särskild ras.
Även i den tredje klassen kan hunden få certifikat. De delas ut när hunden gör bra ifrån sig på banan. För att hunden ska kunna bli en champion krävs det att den får tre certifikat.
Äldre hundar
När det gäller agility får hundarna tävla så länge de inte mår dåligt av det. När hunden har fyllt åtta år kan den dock flyttas ner en svårighetsgrad eller klass även om det är så att hunden egentligen tävlar i de högre klasserna. Man kan också få hunden mätt på nytt för att den ska få tävla på lite lägre hinder. Om hunden råkat ut för någon skada och blivit lite lägre kan det vara ett bra alternativ.
När det gäller agility kan faktiskt alla hundar vara med. Det finns inga krav på att hunden ska tillhöra en viss ras eller liknande utan alla är välkomna oavsett hur hunden ser ut. Det är dock som så att hunden måste kunna bete sig bland andra hundar för att den ska kunna vara med och tävla.
Aggressiva hundar
Om man vet med sig att hunden är aggressiv mot andra hundar bör man hantera det problemet innan man börjar träna agility. Om hunden sliter sig måste man veta att det inte direkt springer och attackerar ett annat ekipage bara för att hunden är på dåligt humör. En hund som inte gillar andra hundar kan behöva förses med munkorg eller liknande om man ska befinna sig på en hundklubb eller liknande.
Hundar med skador
Om hunden är skadad av någon anledning kan det vara olämpligt att låta den träna och tävla. Det beror dock på vilken typ av skada hunden har. Om det är en skada som hunden inte lider av, till exempel att den är trebent eller liknande finns det ofta inte några hinder för hunden att de
lta. Det ska inte vara så att hundens skada riskerar att förvärras av tävlingen. Ibland kan det vara så att tävlingsledare eller domare kräver ett intyg från en veterinär som styrker att hunden kan delta i träningar och tävlingar.
En hund som har skadat sig under träning, uppvärmning eller liknande brukar ofta förbjudas att tävla den aktuella dagen. Det har bland annat att göra med djurrättsskäl och att hunden inte ska behöva lida. Om hunden är allvarligt skadad bör den istället transporteras direkt till en veterinär.
Löpande tikar
Om man har en tik som inte är kastrerad kommer den att löpa med jämna mellanrum. En del tikar löper oftare än andra. Det är ofta så att man inte får tävla eller träna agility om hunden löper. Det innebär att man kan gå miste om mycket träningstillfällen bara för att tiken löper. Om det är en avelshund kan man inte göra mycket åt saken. I annat fall är kastrering en bra lösning. Anledningen till att man inte får tävla med en löpande tik är för att hanhundarna lätt kan tappa koncentrationen och många gånger mår inte tiken heller så bra under sitt löp.
